Psykologisk kunskap och praktik utgör en del av den sjukvård som genom sin expertroll har ett stort inflytande på den diskursiva produktionen av transsexualism. Syftet med denna studie var att granska hur psykologiska förståelser av transsexualism och andra könsöverskridande uttryck används och förhandlas kring i klinisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom fyra individuella intervjuer, en gruppintervju och inspelningar av två teamkonferenser med utredare vid könsbytesmottagningar. Med utgångspunkt i kritisk psykologi används en diskurspsykologisk metod för att granska de tolkningsrepertoarer och Ideologiska dilemman som kan utläsas. Två centrala tolkningsrepertoarer lyfts fram i materialet: en medicinsk-psykologisk tolkningsrepertoar och en utvecklingspsykologisk tolkningsrepertoar.

Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstå kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det är svårt att tillämpa de etiska riktlinjerna i en målstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har används där fem slumpmässigt utvalda studie- och yrkesvägledare på Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvägledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvägledningen på Jobbtorg.

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling.

Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.

Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad förskollärare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhåller sig till dem. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor: Vilka situationer på förskolan beskriver förskollärarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollärare etiska dilemman och vilka pedagogiska värden och perspektiv beaktas? På vilket sätt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att få svar på syftet och frågeställningar används en kvalitativ intervjuguide och som hjälp vid analysen av empirin används värdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likaså poängterades ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget.

Arbetet redogör för konsekvensers inverkan på spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker även underlätta framtida debatt inom området genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grå dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefär 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger några incentiv till att göra så, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lät åtta testpersoner spela ett spel där de ställdes inför åtta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gångerna, alltså ingen signifikant ökning från 15 %.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, Ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter.

Studiens syfte är att belysa vad det kan innebära att arbeta efter en behandlingsmetod som är utarbetad i ett annat land och överföringen av MST från USA till Sverige exemplifierar detta. Frågeställningarna är: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstått på grund av skillnaderna?, Vad återstår att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar på goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pågående studie finns i Sverige. Tidigare studier på MST har främst perspektiv på dess effektivitet, dels vad gäller förändrade beteenden, dels de samhällsekonomiska följderna. Någon större studie med fokus på kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger på intervjuer med fyra MST-teamledare i Stockholm.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats.

Revisorns oberoende har diskuterats lika länge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver på diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man ställas inför dilemman som kan hota oberoendet. När revisorer ställs inför dilemman måste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att få konkreta situationer beskrivna där revisorer kan ställas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förståelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.